Lerhög

Idag var Rosa väldigt lerig. VÄLDIGT. Fick först stå med en metallryktskrapa och försiktigt skrapa bort leran. På vänstersidan gick det däremot inte eftersom att det var stora klumpar som satt fast i pälsen, och när man drog lite i dom märkte man att det gjorde ont på lilla hjärteponnyn. Så in i spolspiltan blev det och tvätta ur manen och den sista leran + benen!
 
När vi väl va inne i lilla ridhuset så var hon ganska slängig med huvudet i början och lite stum i munnen. Hon brukar vara väldigt mjuk, fin och trevlig på Novabettet (som jag red på idag) men den här veckan har hon varit lite tramsig. Jag red lite allt möjligt och försökte variera mig så mycket som jag kunde för att inte tråka ut henne. Blev lite jobb på volter, sidvärtsrörelser, övergångar osv. och till slut blev hon riktigt, riktigt fin! Lyssnade super för sitsen i avsaktningarna och halterna vilket var superkul! Avslutade där och gick in med henne i stallet.
 
Men nu till något annat. För exakt två år sedan satt jag nere i källaren tillsammans med en av mina dåvarande kaniner. Det var hans sista kväll i livet, för dagen därpå skulle han få somna in pga. njurproblem. Jag saknar min fina vän fortfarande något oerhört, och tårarna väller upp i ögonen när jag tänker tillbaka på minnena med Napoleon. Han var en så fin personlighet och hans härliga utseende gjorde inte saken sämre. Imorgon kommer förmodligen ett inlägg dedikerat till honom, för trots att det sägs att tiden läker alla sår finns det fortfarande ett gapande sår inom mig som aldrig kommer att läka.
 
Fina Nappe, jag älskar och saknar dig. Tänker på dig, hela tiden.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0

Sidinnehåll
Bilder/Text etc.
Denna menyn kan bli hur
lång/kort som helst



♡ DESIGN BY:
JOSI ANERLAND