Snuvig hest
Yes, som rubriken säger så är Rosa fortfarande lite krasslig, så hela veckan ut blir det skrittskrittskritt. Återkommer när hon har blivit frisk igen och det finns lite mer att skriva om! :)
Lyckligaste dagen i mitt liv
Vill inte säga så mycket mer just nu än att jag svävar på moln. Trodde aldrig att det var så nära. Man ska inte ropa hej innan man är över ån, men hur ska det kunna skita sig den här gången?!
Åter till verkligheten. Rosa var idag lika konstig som tidigare i veckan. När jag hade ridit klart såg jag att hon var rätt snorig i näsan, så det kan ju vara så att hon dragit på sig en förkylning eller nåt liknande vilket gör att hon blir "trött" och omotiverad.
Kort inlägg, men jag är alldeles för nervös och lycklig för att kunna skriva mer. Matteboken ropar, så nu ska sista rycket göras!
Alla hjärtans dag
Jösses vad alla klagar på alla hjärtans dag, eller i alla fall de som inte har någon dejt. Det kan ju inte bara vara jag som tycker dagen är mysig ändå? Alla är så himla glada och kramiga, helt underbart!
Som ni kanske har gissat så var Rosa min Valentin idag. Inte helt fel om jag får säga det själv! Vi spenderade lite drygt en timme ute och rejsade uppför backar och på raksträckor, riktigt mysigt. Det gör ingenting att jag är forever alone om det betyder att jag istället får ha sånt här fint sällskap i princip varje dag :)
Det kan inte alltid gå bra
Idag blev det hoppning istället, uteridningen får bli imorgon istället.
Rosa var superstark i princip hela tiden(!) och trippade ibland fram i traven för att sedan stundtals bli nästan lika fin som igår. Hon var överlag väldigt konstig idag, vilket jag tror beror på ett behov av att springa av sig en massa utomhus blandat med lite träningsvärk/hjärn-träningsvärk från igår.
Ena övningen bestod av två studs, två galoppsprång och sen en oxer. Hon bjöd bra på studsen men tappade sedan energin innan oxiden vilket resulterade i att hon slog i den ganska ofta. När den sedan blev lite högre bjöd hon bättre och klarade den utan problem.
Har en massa plugg nu, men bjuder på en bild ur en film på sista språnget.
Gångarter som utvecklas
Fin ponny igår! Red dressyr i lilla vilket gick bra. Hon var något (läs mycket) pigg men det gick nästan att göra om allt till arbete förutom i galoppen då det blev väldigt mycket framåt...
Något som är väldigt spännande är att hennes gångarter utvecklas något enormt just nu. Traven blir skumpigare och skumpigare vilket tyder på att hon travar mycket mer med ryggen och har mer påskjut bak. Skritten är också mer rörlig och galoppen börjar bli ännu mer uppförsbacke och uppåt än förut!
Ikväll blir det uteritt antingen på kortvreten eller runt dammen, hon behöver verkligen springa av sig.
Viktor
Idag vandrade gammelgubben Viktor vidare till Trappalanda, där han slipper ha ont mer. Fick reda på det igår att han skulle få somna idag, och jag blev förvånad hur ledsen jag blev. Tårarna började rinna på direkten. Red aldrig på Viktor och hade ingen speciell relation till honom mer än att han stått på ridskolan hela tiden jag varit där, men han hade ändå lyckats göra sig en plats i hjärtat. Han måste ha varit världens mest ambitiösa och godhjärtade häst.
Vila i Frid.
Studiedag!
Mohahaha, gud vad skönt det var att vara ledig... Det behövdes verkligen efter den här helgen! Dagen har spenderats med "The Big Bang Theory" (som för övrigt är typ, bäst?), har suttit en kortis på träningscykeln, övningskört, teorilektion på körskolan, skrivit nästan hela mitt svenskaatal till nästa vecka, kikat lite på tävlingar och hämtat min nya iFån!! Lycklig tjej!
Efter att Tele2's hemsida krånglade och vägrade låta mig logga in i typ 2h så kom jag äntligen in via pappas dator så simkortet kunde aktiveras. Nu är det bara att vänta typ 45 min tills den är klar så att jag kan ladda ner mina appar och fixa musik så är den redo att användas! Och ja, jag kommer att följa med strömmen och skaffa Instagram, jag lovar. Förhoppningsvis redan imorron :) (råkade tydligen slå sönder datormusen under tiden T2's hemsida krånglade oxå, så nu måste jag skaffa en ny sådan vilket jag inte alls har råd med)
Nu har btw medryttarannonsen på Rosa kommit ut, har redan fått ett svar! Klicka
här för att komma till den. Helst av allt hade jag velat ha henne 100% av tiden vi har kvar, men det är lite omöjligt med allt annat som ska hinnas med... Tyvärr...
Min fina
Min ponny är bäst
Hur kan man lyckas göra någon så glad, varje gång man träffar den?
Detta är min vardag. Varje gång jag kommer till stallet och får se den lilla gråa mulen, de små vita öronen och de mörka, stora ögonen med hjärtat under höger öga så blir jag så glad över att Rosa fortfarande är min ett tag till. Samtidigt så kommer tankarna på att lämna tillbaka henne och stå där hästlös, men främst utan min Rosa. Hur ska det gå?
Som ni kanske märker tycker jag om lilla Rosen otroligt mycket. Dagar som igår och idag tycker jag om henne ännu mer. Igår hoppade jag för Nina, provade att rida med aachen för att se om det gjorde någon skillnad. Gissa vad? Det var skillnad! Hon var så jädrans stark så jag nästan gick upp och tränsade av och bytte till remonten. Men jag fortsatte och det var riktigt nyttigt. I och med att hon var så stark fick jag fokusera på att rida med sits och ben vilket resulterade i en helt klockren sista runda på banan vi hoppade. Hindren låg på 80-85 och de såg ut som sockerbitshinder efter att de hade legat på 120-140 när Nina hoppade hästen Musse precis innan.
Idag så var mina sista tre lektioner inställde pga massa olika skäl så slutade lagom till lunch! Tidig dag i stallet = möjlighet att rida ut medans det fortfarande var ljust. Så det var precis vad jag och Jessica gjorde! Mockade, fixade påsar och gick ut för att mocka lite i hagen innan jag tog med Rosa in. Fick förresten frågan när jag tog in henne (samtidigt som jag hade grepen, vattendunken och ena skottkärrehandtaget i högerhanden och Rosa samt andra skottkärrehandtaget i vänsterhanden) om jag hade drogat ponnyn eller något. Hon var ju så lugn! Tydligen har hon försökt röja järnet med de som tagit in henne under veckan. Har aldrig haft det problemet med henne vilket är skönt, då ponnyn faktiskt verkar lita på mig. Efter vårat lilla äventyr på vägen in från hagen så fick banvallen besök och Rosa var sådär härligt knäpp och glad som bara hon kan vara.
Vet inte riktigt vad mer jag ska skriva. Fick ett sådant där jag-kommer-sakna-Rosa-galet-mycket-när-jag-lämnar-henne-ryck och kände för att dela med mig lite av mina tankar. Och ja, Rosa får veta allt det här varje gång jag träffar henne så hon är mycket väl medveten om att jag tycker om henne! Dock så är kramar och pussar något som hon tycker är lite pinsamt, hon är ju en sådan där tuff och självständig dam som inte behöver någon! Förutom i ridhuset, då kan det vara skönt med åtminstone en liten matte att följa efter.
Mitt lilla sakna-ponnyn-ryck kommer sig av att jag inte kommer ut till stallet först på söndag. På söndag! Det är ju hela tre dagar dit! Anledningen till detta är mitt firande med fina kompisar imorgon och sedan ska jag möta mina nya konfirmander på lördag 10-16. Wilma kunde inte åka ut imorgon så därför bytte vi, Line som har Shiela och mamma Shiela aka. Lotta är riktiga klippor som sa att de kunde hjälpa mig med Rosa imorgon, tack!
Jisses..
Herregud, var det lite drygt två veckor sen sist? Bra uppdatering!
Rosa går i vilket fall som en klocka just nu, ni ska bara se vår mellantrav! Helt sjukt fin hon är i den just nu säger jag bara. Vi har hunnit dressyra en hel del för Nina vilket har gått super och hunnit hoppa/markarbeta för Katarina Bonde. Sistnämnda är riktigt dyr men oj vad det är värt det!
Rosa och jag har dessutom inlett tävlingssäsongen på bästa sätt med två felfria rundor på Säby Gård! Jag tyckte det var bra med en mjukstart så körde 70 + 80 cm. Till våren har jag som mål att nolla 90 (fd LC) och ev. hinna starta en 100 cm (fd LB), men bara om hon känns redo. Just nu känns det ju som om det skulle kunna gå jättebra då hon var så himla fin i lördags, bjöd och verkade tycka att det var riktigt roligt, men jag vet ju hur spänd hon kan bli. Framtiden får visa!
Imorron fyller jag gammal, vuxen och myndig. 18 alltså. Blääää. Det bästa är väl att jag kan ta körkort och bli organdonator. Imorron har vi dessutom en höleverans så det blir förmodligen inget bloggande då, men jag ska försöka återkomma så snart som möjligt!
