Vill inte säga så mycket mer just nu än att jag svävar på moln. Trodde aldrig att det var så nära. Man ska inte ropa hej innan man är över ån, men hur ska det kunna skita sig den här gången?!

Åter till verkligheten. Rosa var idag lika konstig som tidigare i veckan. När jag hade ridit klart såg jag att hon var rätt snorig i näsan, så det kan ju vara så att hon dragit på sig en förkylning eller nåt liknande vilket gör att hon blir "trött" och omotiverad.

Kort inlägg, men jag är alldeles för nervös och lycklig för att kunna skriva mer. Matteboken ropar, så nu ska sista rycket göras!